karin

Jag sitter och gråter för jag är så jävla förbannad på mig själv. Jag bråkade med mamma tidigare ikväll. Jag är febrig och har ont i halsen. Jag fick ett jävla skit mejl. Skulle inte ha brytt mig. Ångrar det så jag dör nu i efterhand. Vet att det bara är bullshit. Egentligen. Men jag tar ut det på Marcus. Dampar som jag aldrig gjort förut. Visst, han kanske var lite knäpp han med. Men mest var det jag. Och nu sitter jag och skämms. Så fick jag panik när Marcus sa att han inte orkade tjaffsa nå mer och skulle sova. För jag kan inte avsluta samtal sådär. Jag är inte typen som bara kan somna då. Jag gruvar mig och gruvar mig tills jag brister. Så jag fick tjaffsa lite till. Tills jag äntligen fick fram det. Vad tjaffset egentligen grunna i. Varför jag bryr mig när jag inte ska göra det. Varför jag oroar mig och dampar. Jag är så rädd att Marcus ska inse att han är för bra för mig. Så jag plingade och sa som det var. Och då vart de bra. Han fick mig att må bra igen. Marcus berättade att han inte är bättre än mig. Utan att vi är lika, han sa att vi är nämligen gjorde för varandra. Gjorde för varandra. Den meningen tycker jag om. Imorgon är det vår dag. Jag längtar tills efter skolan är jag får be om ursäkt på riktigt. Min äskade M.
Karin och Marcus, som gjorde för varandra.